Björn Ranelid

För ett par år sedan läste jag Förbjuden frukt från ett fruset träd och blev så fängslad av Ranelids sätt att skriva. Jag blev helt uppslukad av boken och ville inte att den skulle ta slut.
Sedan dess har jag velat läsa fler av Ranelids böcker och när Överbefälhavarens hemlighet dök upp på bokrean så slog jag till.
Jag hade alltså väldigt höga förväntningar på boken och kanske är det en av anledningarna till att det blev en sådan besvikelse. Boken har inte alls samma levande språk och underbara miljöbeskrivningar som Förbjuden frukt från ett fruset träd. Man får ingen speciell medkänsla för huvudpersonen utan det känns mest som en torr och saklig beskrivning av en period i en människas liv.
Jag blev verkligen besviken och nästa bok av Ranelid skall jag välja med större omsorg.… (altro)