Bakom stängda dörrar lever 14-åriga Kristina, med myndigheternas goda minn, hos sin far. Kristina är sin pappas ovigda flickhustru.
Hon föder honom två barn.
Det hände i en svensk storstad. Ingen såg vad som pågick under fyra år. För att de inte vågade se? Kristina Hansen är vuxen och beskriver själv, och med hjälp av dokument, hur det kunde ske. Det är en berättelse om en mammas svek, ett barns solidaritet, och myndigheters passivitet.
Men också om överlevnad och en kvinnas kraft att mot alla odds skapa kärlek i sitt liv. Boken utgavs i en första version 1996 men fick då ingen chans att nå en större läsekrets eftersom förlaget upphörde med sin verksamhet. I Norge och Danmark har boken sålt tillsammans drygt 30 000 ex. Ordupplagets utgåva är uppdaterad och innehåller det hoppingivande svaret på frågan "vad hände sedan?".

This was a horrific read, quite similar to that from Anne-Marie West, the daughter of Rosemary and Fred West, who had to suffer through seemingly intolerable amounts of abuse.

Kristina Hansen seems to have been through hell, which came in three parts: her father, the main abuser, her mother, who ducked away whenever things were too bad for her to handle - indirectly sacrificing her daughter in the process - and society, mainly through the social services but also through school, the police and hospital staff both in Norway and Sweden, where everybody seemingly let the buck pass to "somebody else", despite the veritable mountains of abuse visible to all, even through Kristina's absence.

This book is told in a very no-nonsense, don't-feel-sad-for-me way, which makes it radiate even more powerful than otherwise. Still, I have the feeling everything in the book is the truth; the first 30 pages nearly made me weep and the remaining 90% of the book weren't easier to my system.

Very well-written, and Kristina Hansen is incredibly strong to have undergone what she has been through, seemingly remaining dented and strong. ( )

En bok som berör! ( )