Un crudo invierno golpea la isla sueca de Öland. Katrine y Joakim Westin han abandonado la ciudad y se han mudado a la isla con sus hijos, donde han comprado la vieja y señorial casa de Eel Point, junto al faro. Sin embargo, su idílico retiro termina cuando el cadáver de Katrine es hallado en la playa.
A partir de ese funesto día, Joakim tendrá que luchar para mantener la cordura y ocuparse de sus hijos. Además, la casa que a priori parecía el perfecto hogar se va convirtiendo en una maligna influencia para él. Joakim nunca ha sido supersticioso, pero ¿de dónde proceden los susurros que oye en Eel Point? ¿Con quién habla su hija en sueños una noche tras otra?
El fin de año está al caer y una terrible tormenta de nieve se acerca a la isla; Joakim teme que las historias marineras que ha oído sobre maldiciones en Eel Point sean ciertas...

Is this a "Scandi-crime" mystery? Is it a ghost story? Joakim and Katrine and their two small children have just moved to a decrepit estate, complete with abandoned lighthouse, on a small northern island off the Swedish coast. They are renovating the house and starting a new life after an unnamed tragedy in their former city lives. There are mysterious goings on in the house, some of the out-buildings, and the lighthouse. Then tragedy strikes. Initially the death is treated as a tragic accident. However, a newly arrived police officer Tilda Davidson thinks that a murder may have been committed. Thereafter the story focuses on Tilda as she investigates this potential crime on her own time, while also investigating a series of burglaries in the unoccupied summer homes dotting the island. Tilda has family roots on the island, and has returned because she wants to make a final break with her married lover on the mainland.

I enjoyed this book, especially the creation of the location. It's cold, dark and atmospheric. And I love the sea and lighthouses. ( )

När den kraftiga storm som kallas fåken drar in över Öland gör man bäst i att hålla sig hemma. Fåken som kommer med is, snö och dimma och som drar med sig allt i sin väg. I Johan Theorins nya bok har det blivit vinter på ön. Familjen Westin har nyligen flyttat dit från Stockholm, till en stor gammal ödegård som de tänker renovera. Snart får de höra en del ruskiga sägner om stället. Sådant som naturligtvis bara är skrock och vidskepelse ? eller?

Det sägs att Åluddens gård är byggd av virke från ett skepp som förlist i havet utanför, vilket enligt folktron inte är särskilt lyckosamt. Och av de båda fyrarna som reser sig som tvillingtorn där ute i vattnet lyser bara det ena. Också kring detta finns det en legend. Men framför allt sägs det att det gamla fyrmästarbostället en gång om året ? på natten till julafton ? får besök av alla dem som levt på gården, men som nu är döda.

Nu är Joakim och Elin Westin knappast av den vidskepliga sorten. De är tvärtom moderna människor ? som har valt att flytta till ön för att de har tröttnat på det hektiska storstadslivet och för att barnen ska få växa upp med naturen runt knuten. När de är färdiga med den omsorgsfulla upprustningen av gården funderar de på att starta någon form av verksamhet där, ett sommarkafé eller kanske bed-and-breakfast.

Men familjen Westin är inte de enda nykomlingarna på norra delen av ön denna vinter. Polisstationen i Marnäs, som har varit stängd i flera år, ska återinvigas och få sin egen närpolis: den nyexaminerade Tilda Davidsson. Hon har sina rötter i trakten och passar på att bekanta sig med sin enda levande öländska släkting, den åldrade sjökaptenen Gerlof Davidsson (som vi känner igen från Skumtimmen). Som vanligt har Gerlof en hel del att berätta

På gården vid Åludden får drömmarna snart ge vika för katastrofen. En dag hittas Elin död i vattnet. Hon har lämnat barnen på daghemmet i byn, ensam vandrat hemåt längs kusten och, som det verkar, halkat och fallit från den gamla piren ut mot fyrarna. Hela Joakims tillvaro slås i spillror, och ändå fortsätter han frenetiskt med renoveringen av huset, kanske i ett försök att hålla kvar sin hustru. Till barnen, som är för små för att själva förstå vad som har hänt, säger han bara att Elin har rest bort. Men dottern Livia är övertygad om att hennes mamma kommer tillbaka. Åtminstone för att fira jul.

Nattfåk är den andra fristående delen i Johan Theorins planerade Ölandskvartett. Här får vi stifta bekantskap med en rad nya människor, men också möta några vi redan känner ? inte minst den pensionerade sjökaptenen Gerlof Davidsson. Precis som Skumtimmen är det en stark och oförglömlig läsupplevelse, en blandning av kriminalroman, spökhistoria och familjedrama med originella karaktärer, fängslande miljöer och en lika sorglig som spännande intrig ( )

Fantastic transportation-by-reading to the Swedish island of Oland and a life off the sea!!! Ghostly and left me wanting much much more of the lighthouses and the manor house. ( )

Skrämmande hur en bok kan få en att fundera och överväga att inte fortsätta läsa samtidigt som man inget annat vill än få veta slutet. ( )