Mamma och pappa trodde att Karlsson var en sådan där låtsaskamrat som barn skaffar sig, när de känner sig ensamma. Därför köpte de en hund åt Lillebror. Visst älskar Lillebror sin Bimbo, men Karlsson är en ännu bättre lekkamrat. ”Roligt vill jag ha, annars är jag inte me”, säger Karlsson, när han kommer inflygande genom Lillebrors fönster, pigg och nyter och alltid redo för nya filurerier.

Den andra boken om Karlsson på taket, i vilken fröken Bock, husföreståndarinnan som Karlsson älskar att ”tirritera”, dyker upp för första gången.

"Papperspåse... står det så i sagan, va?" sa Karlsson. "Står det att jägaren sprättade upp vargens mage och tömde ut Rödluvan i en papperspåse, står det det?"

Jag känner igen mig så otroligt i Lillebror, och återigen är det en bok med många äventyr och fniss. Men vem fan är Karlsson? Varför är Lillebrors föräldrar okej med denna lekkamrat? Okej om han vore en flygande pojke i sjuårsåldern men han är uppenbart en vuxen man, en farbror. Det är svårt att släppa, speciellt när jag läser den som vuxen. ( )