Historien om Henning Nilssons ättlingar fortsätter i oförminskat bra stil. Det är mycket intressant. Fogelström beskriver gripande, varsamt och mycket kärliksfullt sina romanfigurers fortsatta öden. Det blir tom bättre än den inledande delen, "Mina drömmars stad", tycker jag.

Ska jag kritisera någonting så är det att de övergripande samhällsförändringarna blir lite summariska, jag skulle uppskatta om dessa skildrades lite mer ingående. Men samtidigt är de stilistiskt väldigt bra, men kan tolka det som att det som beskrivs är det som de "små", vanliga människorna som spelar huvudrollen i romansviten faktiskt upplever och märker av... ( )