Lotta Lundberg

Tre berättelser med kvinnor i centrum. De vävs ihop på ett spännande sätt. Lite klurigt. Berlin 1945. Hedwig, författare, lever i ett sönderbombat Berlin. Dottern är försvunnen och allt Hedwig vill är att få ro att skriva. Blidholmen 2004. Ingrid är psykolog. Hennes man meddelar att han är sjuk och vill flytta ut i skärgården. Livet där blir inte okomplicerat. Mannen uppträder konstigt och visar känslor för en yngre kvinna. Uppsala 1983. Isa klipper sönder sin docka och får då prata med en psykolog. Det tar ett tag innan jag får in rätt rytm i läsningen. Det är först när jag läst klart som jag ser att boken är till minne av Cordelia Edvardson. Först när jag läst på om henne faller pusselbitarna på plats. Slutet är inte något jag går igång på.… (altro)