Falstaff, fakir (1865–1896)
Autore di Falstaff Fakirs vitterlek
Sull'Autore
Opere di Falstaff, fakir
En hvar sin egen professor eller Allt menskligt vetande i sammandrag : kortfattad encyklopedi : III delar i ett band (1894) 24 copie
Falstaff Fakirs bästa 5 copie
Falstaff Fakir i fickformat 3 copie
Samlade skrifter. D. 4 2 copie
Samlade skrifter. D. 3 2 copie
Falstaff Fakirs mesta. D. 2 2 copie
Falstaff Fakirs bästa. D. 1 2 copie
Falstaff Fakirs bästa. D. 2 2 copie
Falstaff Fakirs mesta 1 copia
Huru jag blev fakir 1 copia
Falstaff Fakirs mesta. D. 1 1 copia
Falstaff fakir del 1 och 2 1 copia
Samlade skrifter. D. 5 1 copia
Falstaff Fakirs mesta del 1 1 copia
Etichette
Informazioni generali
- Nome canonico
- fakir, Falstaff,
- Nome legale
- Wallengren, Sven Axel Olaus
- Altri nomi
- Svensson, Sven Axel Olaus [birth name]
Falstaff, fakir [nom de plume] - Data di nascita
- 1865-01-26
- Data di morte
- 1896-12-04
- Luogo di sepoltura
- Schöneberg, Berlin, Tyskland [1896-1927]
Norra kyrkogården, Lund, Sverige [1927-] - Sesso
- male
- Nazionalità
- Sweden
- Luogo di nascita
- Lund, Sverige
- Luogo di morte
- Berlin, Tyskland
- Luogo di residenza
- Lund, Sverige
- Istruzione
- Katedralsskolan, Lund, Sverige
Lunds universitet - Attività lavorative
- journalist
poet - Relazioni
- Wallengren, Sigfrid (bror)
Wallengren, Hans (kusin)
Utenti
Recensioni
Premi e riconoscimenti
Potrebbero anche piacerti
Autori correlati
Statistiche
- Opere
- 31
- Utenti
- 158
- Popolarità
- #133,026
- Voto
- 3.7
- Recensioni
- 1
- ISBN
- 21
- Lingue
- 3
- Preferito da
- 1
Naturligtvis är knappt ett ord i det samlingsverk jag läst allvarligt menat,och eftersom det är fråga om artonhundratalshumor från en före detta lundastudent, så är det ju en klar risk att det hela smakar en smula nattståndet. Mycket synes även bleknat, även om en del fortfarande kan glimma tämligen vackert, såsom konsten att gräva guld (»Du gräver på den plats, där guldet ligger dolt, varpå du på en skottkärra hemforslar till din hydda den uppgrävda rikedomen. Det enda svåra vid denna konst är att veta var guldet ligger«) eller satiren över drömtydning (»Jordgubbar, att äta – du kommer leva i Juni[sic]«). Styckena där den unga kvinnans rätta uppträdande beskrivs är faktiskt även de positivt överraskande, eftersom de faktiskt driver hårt med den lott som påfaller dessa.
Vad gäller de mer prosaartade styckena faller dessa på två oområden: dels en kort berättelse om en godsägare som inför asatron – läsbar, men inte omistlig – samt två sagor, där i alla fall den om Pomperipossa tycks ha blivit så läst att den gått från vänlig satir till äkta vara.
Boken bjuder väl inte på några direkta gapskratt, men ibland sitter man åtminstone och småskrockar, och inget är i alla fall direkt tråkigt– desto märkligare som det direkt bygger på det sena artonhundratalets värld, med dess allvarliga professorer, högtidstal och läroböcker.… (altro)